2007 Friåret del 4 Grekland Avslutseglingen

 
 
 
 
t
2
 
2007-06-12 11:37 Lesbos, Grekland Lesbos Sigri och Mithimna Efter vecka sjalva och oversegling fran Skiathos ar vi nu pa Lesvos och igar kom Henrik Mattias och Rasmus. Oversegling gick bra men det gungade ordentligt , var stora vagor och blaste pa ordentligt hela resan over, ca 24 timmar, en dag och en natt. Vi kom till Sigri pa Levsbos pa Simons fodelsedag den 8 juni. Dar pustade vi ut pa svaj i 3 dagar. I dag fyller min mamma Gunnel år sa jag sander goa fodelsedagskramar till dig kara mor :Grattis grattis pa fodelsedagen. Vi mar bra allihopa! och ser Turkiet!!!! 2007-06-16 10:15 Mytilini, Lesbos, Grekland Överseglingen till Lesvos Vad är en översegling? För mig är det en segling som är så lång att den kräver någon form av planering. Gränsen går någonstans vid 50 distans. Nu var det då dags för sommarens längsta segling 120 distans från Skopelos i väster till Lesvos i öster. Vi statade den 7/6 efter att ha väntat på bra väder några dagar. Vi stack efter frukost vinden var NO och rätt svag. Men den ökade nästan omedelbart så det vart ”ett riktigt” seglar dygn. Farten var ofta runt 6 knop mot slutet runt 7 med hårt skotade segel. Det var en häftig upplevelse för mig att sitta själv i sittbrunnen medan resten av besättningen sov. Månen gick upp rakt i öster och underlättade styrningen avsevärt (lampan till kompassen hade gått sönder) Vågorna var rätt stora även om dom naturligtvis inte var som på Hjälmaren. Simon fyllde 17 år den natten men firandet fick vänta till senare på fm när vi alla hade återhämtat oss. Simon och Sussi ankrade i en stor skyddad vik (Sigri)på Västra Lesovos vid 7 tiden på morgonen. Jag hörde inte när dom lät ankarkättingen gå. Så jag var ordentligt trött efter att ha styrt en stor del av natten. Det första jag fick se när jag vaknade och stack upp huvudet var en segelbåt som låg på ett rev med slagsida och brottsjö som slog upp. Vid första anblicken verkande viken vara ett trist ställe, men vi blev kvar i tre dagar och det vart bara bättre och bättre. Underbara vandringar, strandliv och vindsurfing (Jocke+Simon) i allt hårdare och hårdare vind . Sussi besökte också ett museum. Det visade sig nämligen att i omgivningen fanns förstenade träd som för 20 miljoner år sedan begravts i stoft från ett vulkanutbrott. Och därefter blivit till sten. Hendrik, Rasmus och Mattias skulle ha kommit till oss på söndags morgonen men tyvärr vart dom bestulna på reskassan i Aten och fick tillbringa ett extra dygn i Aten. Vinden ville inte ge sig och flera av båtarna i viken gav sig i väg trots att vi alla förstod att det måste vara Hjälmar vågor ute till havs- Vi däremot väntade till vinden och vågorna lagt sig innan vi gick 25 distans till den lilla helt underbara hamnstaden Mithimna När vi precis lagt till och förtöjt kommer ett par gående och utbrister ”You mast be a experienced sailer”. Jag tappar hakan lite och förstår inte vad dom menar. Men jag inser snabbt att det är ett par från Florida som jag pratat lite med i viken. Dom hade lämnat viken ett dygn före oss och möts av dom värsta vågorna sen dom lämnade Florida. Dom hade tvingats vända och söka sig till en hamn längre söderut Där hade dom hyrt en bil för att ta sig till hamnen där vi nu låg i totalt vindstilla och i strålande sol och kunde ta emot våra nya gäster. JS Cellina talar ut Nu är det snart 10månader sen en ljushårig snygg svenska och hennes lika ljushåriga 8 års son Joakim stormade ombord på mig. Sen den dagen är ingenting sig likt. Dagen efter det kom hennes man och tonårsson och det verkade som dom förälskade sig i mig omedelbart. Mycket märkligt tyckte jag, jag är nämligen rund och ganska fet men det måste vara mitt inre som dom fastna för. Nu har dom i varje fall bott ombord i åtskilliga månader. Och vi har börjat känna varann ganska väl. Jag hade fram till dom flytta ombord i huvudsak arbetat som charterbåt i Kroatien, det är ett slit utan like: nya ovana människor varje vecka, samma gamla hamnar och vikar hela sommaren, ankare upp ankare ner, motor av motor på, väskor av väskor på, och till allt detta en otrolig massa vin och öl som kanske inte alltid hjälper till att fatta kloka beslut. Det ända som jag saknar från den tiden är lördagsstädningen, det var alltid lika skön att bli riktigt rengjord och ompysslad när man kom tillbaks till hemmahamnen efter en slitig veckotur. Nu är det lite si och så med städningen så jag börjar faktiskt känna mig lite grå och sunkig, Men nu har jag åtminstone sett att både det ena och andra skönhetsmedlet burits ombord så snart sätter dom förmodligen igång och försöker snygga till mig. Dessvärre har jag dessutom fått en och annan mindre blessyr som kräver plast och yrkesskicklighet för att återställa mig så som jag en gång såg ut, först var det en stora syster till mig med några gubbar från Skottland som ville vara lite väl närma mig det resulterade i ett lite ärr på bb sidan. Sen var det en färja som drog upp så stora svall att min landgång kom i kläm mellan kajen och min bak. Det innebar att min häck inte längre ser ut som förr. Men som tur var skadades ingenting av mitt skrov så skadan kommer inte att synas i framtiden. Men mitt nya liv är som sagt mycket lugnare , jag har sovmorgon i princip varje morgon, och jag har tom varit med om att ligga still över en vecka fast det var underbart seglarväder. Det var en ny känsla att få ligga still och bekanta sig med andra båtar. Och jag börjar faktiskt känna mig mer och mer som en långfärdsbåt. Och kan ni tänka er häromdagen bakades det bröd i min ugn det hade jag aldrig varit med om, doften var fantastisk och det gav verkligen mersmak. Vad kommer då att hända i framtiden jag har lyssnat så gott det gått och de olika alternativ som jag snappat upp är; Jag säljs igen och hamnar hos en ny familj sehttp://bavaria42cellina.blogg.se Seglas till Turkiet nästa semester (Låter spännande på alla sätt och vis) Till Sverige för att där bli uthyrnings båt (Det är ju det jag är byggd för och kan, så det skulle nog fungera) Något av nedanstående alternativ skulle i så fall bli aktuellt. Seglas till Slovenien för lastbilstransport till Tyskland (Jag har varit så mycket i Joniska havet så det låter inte så spännande) Seglas till Frankrike för kanalfärd via Paris till Le Havre (det är ungefär lika långt till Frankrike som det är till Slovenien drygt 1000distans) Kanalen är ca 600km sen är det ca 600 distans till Mollösund Frakta mig till Sverige på en containerbåt eller lastbil( usch) Låta Niklas Larsson segla mig till Sverige (Det skulle säkert bli spännand Cellina 2007-06-20 11:05 Andros, Grekland Lesbos med Henrik, Mattias och Rasmus Veckan med Henrik och Mattias och Rasmus Äntligen hade vinden mojnat och måndagen den 11 juni lämnade vi hamnen i Sigri och gick för motor i inte allt stora vågor till Molivos eller Mithimna som staden också kallas. Vilken timing! När vi puttrade in i den charmiga hamnen vi den lika charmiga stadens fot kom där Henrik , Mattias och Rasmus gående med sina ryggsäckar ner för backen. De hade blivit en dag försenade och kvar i Pireus för Henrik blev av med sin plånbok där och då missade de nattbåten till Lesvos. Vi hade nu några riktigt mysiga dagar tillsammans. Det blev två härliga kvällar då vi strövade runt i på de smala granderna och kikade i affärer, handlade ett och annat. Jag köpte en fin strandklänning och Joakim fick nya shorts. Första dagen åkte vi till beachen i Petra 5 km söder om Molivos och badade och för första gången visade vattentermometern 25 grader. Onsdagen bjöd på fin medvindssegling österut . Först till varma källabadhuset i Eftalou. Just när vi kom var det siestastängt men vi fick låna en spade och på en halvtimme hade vi byggt en liten bassäng utanför badhusbyggnaden vid vattnet och vi värmdes av vattnet som läckte ut ur huset och som blandades med havets vågor. Sedan spelade vi musik och njöt av Lesvos vackra norra sida som passerade som en vacker kuliss i den varma unnanvinden. Vi la till i Tsonia på nordöstra spetsen av ön. Det var vägs ände med hus av skiftande standard. Det var mer likt kåkstad och vilda västern än vitkalkat Grekland. Mycket odlingar och djur och en liten Taverna på stranden. Där blev vi sittande tills stjärnorna tändes och vi paddlade ut i sommarnatten. Joakim simmade i marelden den tuffingen Har var den ende som vågade. Nästa dag hade vi fluginvasion i båten och under natten hade även myggorna slagit till Jimmy och Joakim kunde snabbt räkna minst 50 st på varandra och Mattias hade lyckats få ett hundratal loppbett på stranden från kvällen innan, tror vi. På torsdagen seglade vi unnanvind ner till Skala Mistegna. En mycket snyggare by med en u-formad 1 km långstrand. Här gick vi på taverna och åt gott tillsammans. Dagen efter tog jag och Henrik gummijollen i land och Henrik gick upp till Mistegna för att handla frukost och jag gjorde yoga på stranden. Senare på dagen så sprang Simon och Rasmus de 18 km till huvudstaden Mytilini. Vi höll jämn fart med motorn och innan vi for i hamnen stannade vi och tog oss ett dopp och åt lite sallad. I hamnen i Mytilini var det jättevarmt och mycket trafik. Henrik fixade med biljetter och pengar och sedan vinkade vi av killarna som drog vidare på nya äventyr i den Grekiska ö-världen i ytterligare 5 dagar. Tack Henrik, Mattias och Rasmus för att ni ville komma och dela några sköna dagar med oss. 2007-06-27 12:21 Lesbos, Grekland Brudarna på Eressos Dagen innan midsommarafton kom vi till Eressos på Lesbos sydvästkust. Eressos har ingen bra hamn så vi ankrade på 4,5m djup på fin sand 200 m utanför den 3 km långa sandstranden. Jocke och jag byggde som vanligt ett sandslott ovanpå ankaret det är bra vattenträning och dessutom sover man bättre när man vet att ankaret är nergrävt. Det första vi såg var flera vindsurfare och även små jollar och katamaraner. En härlig sjöbris gjorde att det var bra tryck på seglarna, jag skjutsade in Simon med gummijollen och vindsurfgrejorna, han fick en härlig eftermiddag med massor av vind. Själv tog jag en promenad på stranden och häpnades av det jag såg, överallt låg det nakna kvinnor alltid två och två. Anledningen till att Eressos har blivit ett känt tillhåll för lesbiska kvinnor är att för 2500år sen så bodde en kvinna vid namn Sapho där. Hon jobbade som rektor på en skola där skrev hon passionerad kärleks lyrik till sina kvinnliga elever. Hon bildade även ett sällskap enbart för kvinnor. Kyrkan gillade inte vad hon skrev och gjorde, så dom brände hennes texter och Sapho hoppade ut för ett stup. (undrar hur många som kyrkan har fått att hoppa ut för stup eller begå självmord) Hur som helst nu har Saphos födelseort blivit ett ställe ditt lesbiska par från hela Europa åker och umgås och firar semester. Ordet lesbisk kommer för övrigt från namnet på ön (Lespos) det namnet har tydligen dålig klang ute i Europa och även i Sverige så i Sverige tex så marknadsförs inte ön som Lesbos utan som Mytellini vilket i skälva verket är namnet på huvudstaden ungefär som om vi skulle kalla Gotland för Visby. Det finns två hotell i Eressos där enbart kvinnor får bo vi passerade uteplatsen på det ena och där satt kvinnorna och lekte karrioke. Själva strandpromenaden är väldigt mysig med små fina barer och restauranger, som står på stolpar ner på stranden så det ser lite ut som i Thailand. Det är en härlig mix av människor och allt känns väldigt avspännt och lugnt. Jag tycker nog att Eressos är en av dom mysigaste byarna vi besökt. Det var väldigt spännande att sitta på någon liten bar och titta på alla människor som vandrade fram och tillbaks. Grekland är känt för sina snygga tjejer och Errosos var inget undantag, grejen var bara att dom tjejerna kom med man och oftast även med barn. Dom lesbiska däremot såg alla likadana ut långa kortbyxor, kort hår, inga eller dolda former. Det var som om dom bar uniform. Så det var ingen risk att någon av damerna skulle stöta på Sussi och Camilla som båda hade långt utsläppt hår och kjol. Temperaturen i skuggan låg strax under 40 grader i skuggan. Och vattnet var underbart så vi fick ett par underbara dagar på stranden som visade sig vara uppdelad seglare och surfare på ett ställe, flator på ett, Vanliga turister på ett ställe, och så vidare. Nu vänder vi och påbörjar resan söderut och häromdan fick jag igång autopiloten det känns jättebra. Jimmy (som faktiskt börjar bli lite snurrig, trött och inaktiv av värmen) 2007-06-27 14:24 Lesbos, Grekland Midsommar i Eressos pa Lesbos Vi reste stången på Eressos! Våra nordliga rötter vaknar till liv och gör sig påminda när vi tittar i almanackan och ser den röda dagen midsommarafton. (Fast det riktiga midsommarsolståndet inträffade ju egentligen redan dagen innan midsommarafton) Ingen sommar utan midsommarfirande även om man är i Grekland och sommartemperaturen liksom har börjat för flera månader sedan. Vi hade kommit dagen innan till den fina och väldigt långa stranden i Skala Eressos på Lesbos sydvästkust. På kvällen började Camilla och jag spåna om hur vi skulle kunna få till ett bra midsommarfirande och hur vi alla skulle känna att dagen var speciell och festlig och vad barnen skulle uppskatta. Så här blev vår midsommarafton: Vi började nog som alltid med att häva oss i havet och ta en simtur innan frukost. För mig har morgondoppet, som med stigande temperatur nu förvandlats till en lång simtur, blivit lite grann av en nödvändig och härlig morgonritual. Sedan smakar frukosten så där extra gott. Och med familjen Ramström Olander ombord fattas inget på frukostbordet. Det är kokta ägg, uppskuren frukt och grönsaker, pålägg av flera sorter tillika yoghurt av minst tre fyra smaker och mysli och fullkorsflakes och juice mm mm…….ja det ska väl vara det nybakta brödet då …men med tanke på värmeböljan är jag glad att inte Stefan och Camilla antog Safarnas utmaning att baka frukostbröd på båten. Under frukosten hörde vi var ordet fritt att önska sig ingredienser och aktiviteter till midsommarfirandet. Massor med idéer kom och dagsprogrammet mejslades fram. Den begränsande faktorn var solen och värmen…lite motsägelsefullt och ovant för det brukar ju snarare vara tvärtom i Sverige….ska vi våga duka ute??? eller ska vi äta sillunchen i köket??? Ja då var det dags för en stunds förberedelser inför det dagslånga firandet. Jag och barnen letade pinnar och grönt och lyckade smycka en midsommarstång på stranden. Jimmy och Simon gjorde ett solskydd vid vattnet och Stefan letade vatten och fyllde vattenflaskor och Camilla gick och handlade det sista till lunchen och middagen. Sedan samlades vi alla vi vårt basläger = solskyddet vid gummijollen och så började vi firandet med att bada. Bada måste man göra ofta nu, ungefär minst en gång i timmen, för det är så in i bänken varmt. Sedan kom vätskeansvarig Stefan med det lysande initiativet att vi skulle dricka något. Alla fick vad de ville från strandbaren vilket resulterade i 4 Amstel och 2 Sprite, 1 juice( Emil) och 1 vatten, (vilket heter Nero på grekiska). Under själva vätskepausen provsjöng vi och planerade sångrepertoaren för midsommastångdansen. Sedan under trall till Äppelbo gånglåt så reste vi stången mitt på stranden i Eressos till Grekernas och de andra turisternas stora förundran och nyfikenhet. tre små gummor, små grodorna, karusellen, vi äro musikanter, prästens lilla kråka och slutligen raketen Sedan med mycket skratt och fniss, fart och glädje sjöng och dansade vi;. Själv var jag så upptagen av att leda sången och dansa nytt håll osv så jag märkte inte att vi t o m blev vidoefilmade av en man som såg väldigt lycklig ut nu när att han fångat något så exotiskt som äkta svenskt midsommarfirande. Sedan kom första grenen i de tre deltävlingarna där familjerna utmanade varandra: trampbåtsrace! Ramström Olander valde en tjejbåt som var rosa och gul och lättrampad. Vi tog den blå och långsamgående. Ja vi fick se oss besegrade. Vi hade inte en chans mot tjejbåten som snabbt och smidigt ledde hela racet från start till mål . 1-0 till R/O!!!! Grattis tillden kraftutmaningen som ni med skidåkarlårmuskler av stål nog helt rättvist säkert vann fast vi har svårt att svälja nederlaget. Nu var det dags för bad om vi nu inte redan badat en gång till efter midsommardansen kanske och så började det kännas som lunchdags. Vi åkte/ simmade ut till båten och så vid halv 4 åt vi en underbar midsommarlunch. Vi vågade duka ute, för det fläktade lite och så hade vi ju soltaket i fall solen skulle kännas för intensiv……..matjesill, senapsill, ägg och kaviar, rödlök och youghurt som gräddfil, prinskorv också kall öl och ouzosnaps så att vi inte skulle glömma bort att vi var i Grekland!!! När gäddorna leka i vikar och vass…..ja då är det vår skål!!! Hördes från Cellina innan siestalugnet föll över båten och bjöd midsommarfirande en stunds skön vila i skuggan och i ruffen. Efter en god kaffelatte med vispad mjölk kanske tom spetsad med lite whisky, denna festdag, så var vi då redo för att fortsatta tävlingarna. När solen började dala for vi in på stranden igen och lekte ”rita gissa spring” i sanden bredvid midsommarstången som fortfarande stod där så fint. Nu var det ooooliiiidligt spännande och jämnt. Men trots att Jimmy inte kunde rita en spindel och att laget gissade på både sko och lastbil fast det var en snöskoter så tog Skoogarna hem denna gren med en pinnes marginal. Nu återstod bara sista och avgörande grenen. Stenkulkastning i sanden. Det laget som kom med sin kula närmast stenen vann, tre heat körde vi samtidigt som solen gick ner i horisonten och erbjöd fina möjligheter till fotografering. Vem som vann…..ja det spelar kanske inte så stor roll för vi hade ju haft det så roligt under tiden och det var ju så jämnt. 1-1 efter två grenar och 1-1 efter två heat i kulkastningen. För att göra finalen och spänningen kort kastade vi alla våra kulor samtidigt i sista heatet och en blå kula hamnade närmast stenen och blå var färgen för Skoogarnas kulor. Det tyckte Emil var lite jobbigt så vi lekte på lite till tills han var glad igen. Efter nästa höjdpunkt som var middagen: Spaghetti Carbonara med mycket grädde och rödvin till så hade nu mörkret lagt sig i viken och stjärnorna tänds. Då tog vi över 18 år och åkte in till strandpromenaden. Barnen blev kvar på båten med Simon som är helt otroligt fantastiskt bra på att ta hand om dem och dem älskar honom. Det ena mysiga stället avlöste det andra. Efter noggrann research fastnade vi en på afrikansk coosy bar med myspysbelysning, skön musik och exotiska drinkar. Vi drack Caprinja, Mojito och Bloody Sunset sen tog vi en promenad , för att sedan välja att komma tillbaka för en ny omgång exotiska läskande” punches”. Men i drink nummer två tror jag John Blund smusslade ner sitt magiska sömnpulver. När vi klev i gummijollen på stranden hörde vi glada tillrop från en man från baren intill…hallo hallo midsommer midsommer…mannen med videokameran kände igen oss trots att vi nu inte dansade runt en lövat kors med svensk flagga i toppen ..och han såg fortfarande väldigt lycklig ut och vinkade glatt när vi lite trötta men glada och nöjda styrde gummijollen ut mot Cellina i den stilla midsommarnatten. Midsommarhälsningar från Susanne 2007-07-01 15:56 Khios, Andros, Grekland Stefan och Camilla veckan - dagar med tryck Det är något speciellt när vänner som varit med och seglat tidigare vill komma tillbaka. Så var det med Camilla Stefan, Isabelle och Emil. Vi hade en riktigt härlig vecka tillsammans i höstas och vi blev väldigt glada när de hörde av sig och ville komma ner igen. Semestrar och önskemål checkades av med tidplanen våran och denna gång blev det ca 10 dagar tillsammans på Lesbos sydkust och ner till Khios stad. Mytilini Vi möttes i huvudstan på Lesbos och efter lite handling och inköp av Gyros som skulle gå snabbt men som tog ca 2 timmar pga sistastängt, lämnade vi till slut den varma och något bullriga stan, rundade piren, ankrade straxt utanför och så plums i böljand den blå…..så härligt och många bad skulle det bli för det har är en riktig badfamilj! Yaris beach Vi hittade en riktigt mysig skyddad ankarvik utanför en gullig och inte alltför stor parasollstrand. Här provade vi på att leva strandliv. Vi packade snorklar och handdukar i gullijollen, somliga simmade och så drog vi in på stranden och fick låna sköna solsängar och prarsoll av en riktig livsnjutare till barkille som sålde öl och icetee i en lite palmhyddebar. Bad sol, istee, bad, öl, glass, bad sol, oj….kanske lite hungriga oj klockan är visst 3 redan…. Ja det är lätt att komma in i den grekiska dygnsrytmen. Har stannade vi två nätter och Badade tusen gånger.. Plomari Plomari ar en liten stad på sydkusten som hade en väldigt tillmötesgående och välkomnande hamnpolis. Han ville nog egentligen jobba på turistbyrån, så han tog tillfället i akt att ge mig broschyrer om stan och dess omgivningar och noggrant informera om var enda sevärdhet. Bland annat skulle det finnas ett väldigt fint naturområde om man följde flodfåran upp från stan ca 7 km. Där skulle man kunna se sköldpaddor och njuta av den väldigt grönskande och rika naturen. Vi nappade på förslaget och dagen efter hyrde cyklar till alla oss och så kom den….värmeböljan med stort V. Vi började med att cykla i den uttorkade flodfåran upp genom stan, det var verkligen häftigt. Sedan blev det fin och bra grusväg och en vacker och lummig dalgång, uppåt och uppåt. Varje kilometer med skyltar om att vi var på rätt väg och passerade både getter, höns, skällande hundar, åsnor och en skön vattenkälla. Floden var mer som en fuktig bäckfåra och några sköldpaddor såg vi inte. Och vi kom liksom inte fram nån gång. Vägen ledde upp till byns vattenreservoar som även den var tom och sedan tog allt slut och Camilla fick punka så vi vände. Dagen efter besökte vi ett ouzodestilleri och sedan kallade havsgudarna ut oss på havet… straxt öster om Plomari besökte vi nästa sevärdhet….en varm källa och en kyrka inbyggd i en klippa och endast eller i alla fall lättast nåbar från havet. Alla utan jag simmade in i de nu något stora vågorna för ett besök. Jag cirklade runt med båten utanför. Apoteketh - Inloppet till insjön kargt landskap och sanddynor i floddeltat En månliknande lanskap gav foga vindla men i alla fall våglä och vi ankrade i en flodmynning och begav oss vidare västerut nästa förmiddag. Eressos Vindsurfing Midsommar Här firade vi midsommar och här vindsurfade Stefan och Simon. Brudarna här och vårt midsommarfirande finns som egna berättelser i resedagboken. Khios Marmaro, vatten och tjejer Värmeböljan ar nu ett faktum och under en stilla förmiddag går vi för motor till Marmaro. Vi får se delfiner showa runt båten och hoppa på avstånd. Och väl framme i Marmaro duschar vi på bryggan och tar vi en långpromenad hela 300 m till ett café när det blivit en aning mindre varmt så där vid 9 på kvällen. Simon får kontakt med byns tjejer som sitter på piren bredvid båten. Oinoussos Ödestad fran redarnas storhetstid En vacker stad på en ögrupp öster om Khios. Dock nästan alldeles öde och utflyttad. Khios huvudstaden,,böljepeak!!! Nu ar det varmt och vi badar det sista vi gör innan vi åker in i hamnen i Khios. Har väntar en sista varm eftermiddag, kväll och natt med våra vänner innan de tålmodigt och strongt kliver upp kl 3 på natten för att ta färjan tillbaka till Lesbos. Tack än en gång för helt underbara roliga, spännande och lustfyllt avslappnade dagar tillsammans Sussi 2007-07-04 15:47 Egina, Grekland Varmebolja Ja då hamnade vi i en riktig värmebölja. Östra Grekland har aldrig någonsin sen man börja mäta temperaturen vetenskapligt haft en varmare juni. Så när böljan slog till några dagar innan midsommar så var temperaturen redan väldigt hög. Det hela började med att nordvinden försvann och ersattes av svaga vindar i varierande riktning. Böljan låg kvar drygt en vecka och vi hörde att Aten hade 47 grader som mest och Turkiet 50. Där vi befann oss Lesbos och Khios var det svalare 42-44 var temperaturer som nämndes. . Kläder utöver bikini och badbyxor har vi för länge sedan slutat att använda så det fanns inget att ta av. Temperaturen nattetid nere i båten var oftast kring 35 grader. Och det var ändå svalare än uppe på däck, Vi var nog alla ombord väldigt nöjda med att vår båt har 17 sjutton öppningsbara fönster och inte som en del ”riktiga havskryssare” som bara har någon öppningsbar lucka. När temp. nattetid översteg 30 grader börja alla ombord fråga var man lägger filtarna som fungerar som täcken inuti påslakanen. Det hade jag inget klart svar på men jag hitta plats i förpiken för åtta filtar. En av dagarna tillbringa vi i en liten hamn på N Khios (Marmaro) och jag tror att åtminstone barnen var mer i vattnet än på land den dagen. Framåt kvällen skulle vi hela gänget ta en lång kvällspromenad men vi kom bara 300m till närmaste pub……….. Den värsta natten vart natten efter familjen Ramström åkt hem (27/6) vi låg kvar i hamnen Khios och vi var alla riktigt trötta efter att handlat och fixat hela dan i stan. Vi hann nog precis somna när vinden vred till väst det medförde att det kändes som någon stod med en gigantisk värmepistol och blåste ner värmen från staden rakt ner i Cellina. Jag flyttade ut i sittbrunnen och lyckades sova några timmar även om det kändes som att ligga och sova under en svets på Avenyn med massor av nattmänniskor som passerade bara en meter ifrån mig. Sussi hällde kylskåpskallt vatten på en handduk som hon la på Jocke för att han skulle kunna sova. Simon fick spel mitt i natten. Han tog vår gamla kupévärmare som vi köpte förra året ställde den i fläkt läget och tog bort locket på vårt kylskåp och la ner fläkten och ställde sig själv med huvudet i blåsten………….. Nästa dag tog vi en taxi med aircondition till en supermarket med aircondition för att göra dom avslutande inköpen före nästa överfart som skall ta oss till Cykladerna. JS 28/6 på svaj i en vik på SV Khios 2007-07-04 15:48 Thinos, Andros, Grekland Delfiner Nästan varje gång vi gör en längre förflyttning eller en överfart ser vi massor av delfiner dom är alltid i en grupp på 4-20 djur (det verkar sakna betydelse om vi seglar eller går för motor) dom kommer ofta väldig nära ligger nästan mot våran stäv dom hoppar och leker och vi har tom hört hur dom pratar med varann. Vanligast är att vi ser den knappt 2meter långa delphinus delphis men sista tiden har vi även sett den större flasknos delfinen. Det är den som dom har på Kolmården. Vanligtvis är dom kvar 20-30minuter före dom tröttnar och försvinner bort i det klarblåa vattnet som nu har nått en temperatur på 25-26grader I dag när jag för fjärde gången ropar till Joakim nu är det delfiner runt båten igen svarar han : jag vill inte se fler delfiner jag vill läsa….(Han läser Nania helt själv och har snart läst ut andra boken). Så är det allt blir vardag och rutin Js 29/6 Tinos hamn 2007-07-04 15:49 Egina, Grekland Meltemi Hela denna vårsommar segling är planerad utifrån Meltemin. Meltemin är sommarvinden som påverkar nästan allt båtliv i Grekland. Den börjar i juni blåser som hårdast i augusti och dör i september. Riktningen varierar mellan NV-NO. Vinden är så hård och vågorna så stora så tom fartyg måste ta hänsyn till dom. Det finns tex. hamnar och sund som fartyg undviker när Meltemin sätter in med full kraft. Hur gick det då för oss? Vi trodde att Metemin skulle komma igång när vi var på Lesbos i mitten av juni men inget hände vi hade i princip ingen vind när vi tog skuttet över till Khios. Inte heller där hände något. Det var först när vi närmade oss Tinos i Cykladerna den 29/6 som det brakade i gång. Vi låg kvar ett dygn i staden som var speciell hela stadslivet kretsade kring en stor kyrka eller kanske var det ett tempel dit vallfärdar människor för att krypa från hamnen upp till kyrkan närmare en km brant uppförsbacke skulle jag tro. Man har lagt heltäckningsmatta från hamnen och upp till kyrkan så att folk inte skall få så ont i knäna………….. När dom kommer upp till kyrkan köar dom i solen för att få kyssa en bild (när skall vansinnet med kyrkan ta slut) Vi kommer också att minnas dom kvinnliga p-vakterna som tog sitt jobb med mycket stort allvar och med hjälp av visselpipor försökte få bilar att inte parkera i en rondell. Det var en tuff kamp som vi kunde studera på nära håll från sittbrunnen. Hursomhelst vi gilla Tinos och det kändes tydligt att vi var tillbaks till Cykladerna med vita hus charterbåtar mm. Från Tinos segla vi till känd ankarvik på norra Siros. Oj vad det blåste vi rulla bara ut två flikar men det var tillräckligt. Vi sträckte precis mot norra spetsen farten var god och stämningen hög. Viken visade sig vara svår att ankra i pga. den hårda blåsten. Men efter flera försök fick vi till det med hjälp av en lina i land. Vid ett tillfälle när jag försökte gräva ner ankaret med händerna på botten fick jag syn på en frisimmande jätte murena. Viken var speciell flera familjer bodde i tält en familj hade tillbringat 27sommrar där det fanns ingen väg dit bara en stig. Natten vart väldigt blåsig och vår jolle hamnade upp och ner i vattnet men vi lyckades hitta allt vi haft i jollen på botten. Vinden bara fortsatte att öka så vi var tveksamma om vi skulle ge oss iväg mot Khithnos mn vi samlade mod sjöstuvade ordentligt och drog bara ut en flik på storseglet och gav oss i väg. Vi fick uppleva dom största vågorna vi någonsin sett troligen tom större än grisvågorna på Hjälmaren som vi bara hört talas om men dock aldrig sett. Vågorna sköljde över fördäck och stänkte ner rorsman Sussi. Återigen for stämningen upp på topp. Joakim höll sig fast i en vinsch och sjöng sjörövarfabbe samtidigt som han spanade efter monstervågor och mumsade choklad vi andra sjöng med. Ingen ombord visade tecken på sjösjuka före vi i lä av Khithnos föll av och fick svag vind och småvågor då tror jag vi alla vart lite oroliga i magen. Vi ankrade i en lagun där det redan låg ett tiotal segelbåtar. Vi låg kvar två nätter snorklade mycket, sprang på stranden tog promenader och umgicks lite med några svenskar. Skrivet av Jimmy 0600 –0700 3/7 på väg till Egina Seglarlivsavslutning Ja då står Cellina återigen på stöttor på Kanonis varv på Agina Vi tillbringade två dygn i gästhamnen i Agina. Jag tycker verkligen om staden. Det jag tycker om är att sitta i sittbrunnen och titta på folklivet, det är också så otroligt lätt att få kontakt med andra båtmänniskor. Tilläggningen i Agina vart en av de struligaste på hela resan pga. hård sidovind, dålig ankarbotten, trasslande ankarvinch mm. Men tillslut låg vi skapligt med två norska familjer på en Bavaria på vår styrbordsida. Ombord på den båten fanns bl.a. två 17-åriga tjejer så Simon tillbringade en hel kväll på krogar. Sussi och jag städade och plockade i båten och väntade in rätt vindförhållanden för att kunna lyfta upp Cellina. Joakim ville bara bada och bada och som tur är fanns det flera stränder på gångavstånd. Värmen har slagit till igen med full kraft, och i Sverige är det tydligen regn och rusk. Det som är så häftigt med det är att alla Svenskar vi träffar blir liksom dubbelt glada och nöjda. När väl vinden avtog och det var läge för oss att puttra bort till upptagningsplatsen hade nog både Sussi och jag fått solsting så vi gjorde inte det, istället badade vi. Han som äger båtvarvet försökte få tag i oss men min telefon var i tyst läge. Men vi kom iväg till slut även om det blev lite stressigt och trist. Det var helt vindstilla när Sussi backa in i dockan. Men bara 10 minuter senare tog vinden igen så vi hade nog väldig tur som lyckades pricka ett vindhål. Undertiden som Simon och jag skurade däck med en av resans vackraste solnedgångar som bakgrund gick Sussi och fixade take away mat på en taverna. Vi fick en riktigt mysig måltid i sittbrunnen och kunde där sammanfatta vår drömresa. Det som nu återstår är att vi skall bli luffare. Vi skall ta oss med båt, buss och kanske bil till Vasiliki som ligger på Lefkas sydkust. Annledningen att vi skall dit är flera, vi skall träffa våra vänner familjen Åkesson från Sätila. Simon, Joakim och deras barn (Erik, Lisa) skall få vindsurfa på ett av dom bästa ställena som finns. Eventuellt skall det också bli en del Hobiesegling. Vårt flyg hem till Sverige går också därifrån. Det som är största utmaningen med resan till Vasiliki är att vi har en hel del packning efter 5 månader ombord samt en vindsurfingbräda (bara den väger minst 30kg med två riggar mm) att konka på. Vad som skall hända Cellina vet vi inte, det får vi fundera ut när vi kommer hem. Det som jag redan känner nu när jag sitter och skriver i Cellinas salong tidigt på morgonen den 6/7 när resten av familjen sover (och vinden viner i riggen) är att jag har så länge (minst 15år) velat göra en långsegling med familjen och nu är den gjord. Hur kommer det då att bli när jag inte har något sådant att fundera och planera kring när snöslasket rinner in i skorna i slutet på november. 2007-07-14 16:11 Egina, Grekland En natt på Hotel När Cellina var städad och fin tog vi in på ett hotel på Agina. Vad det skall bli skönt att sova i en vanlig säng och slippa kolla väderfaxen, slippa oroa sig för att dragga, slippa höra fall som slår, slippa gungandet, kunna slösa hur mycket som helst med vatten, ha tillgång till aircondition mm. Men det är inte alltid det blir som man tänkt sig, Sussi och jag såg fram emot att sova i ett svalt rum så vi startade airconditionen med påföljd av att vi vaknade och frös och slog av maskin och vakna igen av att det var minst 35grader i rummet och så där höll det på. Det är klart, jag har sovit 11 veckor ombord, så man ställer inte om sig på en gång. Jimmy

2007Mollösund,Bröllop& Vätternraid. Ängsholmen

 
 
 
 
M
 

2007 VILDA VASSELIKI TILLSAMMANS MED FAMILJEN ÅKESSON

 
Det som nu återstår är att vi skall bli luffare. Vi skall ta oss med båt, buss och kanske bil till Vasiliki som ligger på Lefkas sydkust. Annledningen att vi skall dit är flera, vi skall träffa våra vänner familjen Åkesson från Sätila. Simon, Joakim och deras barn (Erik, Lisa) skall få vindsurfa på ett av dom bästa ställena som finns. Eventuellt skall det också bli en del Hobiesegling. Vårt flyg hem till Sverige går också därifrån. Det som är största utmaningen med resan till Vasiliki är att vi har en hel del packning efter 5 månader ombord samt en vindsurfingbräda (bara den väger minst 30kg med två riggar mm) att konka på. Vad som skall hända Cellina vet vi inte, det får vi fundera ut när vi kommer hem. Det som jag redan känner nu när jag sitter och skriver i Cellinas salong tidigt på morgonen den 6/7 när resten av familjen sover (och vinden viner i riggen) är att jag har så länge (minst 15år) velat göra en långsegling med familjen och nu är den gjord. Hur kommer det då att bli när jag inte har något sådant att fundera och planera kring när snöslasket rinner in i skorna i slutet på november. 2007-07-14 16:11 Egina, Grekland En natt på Hotel När Cellina var städad och fin tog vi in på ett hotel på Agina. Vad det skall bli skönt att sova i en vanlig säng och slippa kolla väderfaxen, slippa oroa sig för att dragga, slippa höra fall som slår, slippa gungandet, kunna slösa hur mycket som helst med vatten, ha tillgång till aircondition mm. Men det är inte alltid det blir som man tänkt sig, Sussi och jag såg fram emot att sova i ett svalt rum så vi startade airconditionen med påföljd av att vi vaknade och frös och slog av maskin och vakna igen av att det var minst 35grader i rummet och så där höll det på. Det är klart, jag har sovit 11 veckor ombord, så man ställer inte om sig på en gång. Jimmy Framme i Vasiliki Vi hade förbokat hotell men oj vad besvikna vi blev. När vi klev in på hotellet såg det ut ungefär som en nyrenoverad bensinstation brukar se ut 3 dagar innan överlämning. Vi beslöt att leta på något annat (kl var 22) men det var inga som helst problem att finna ett bra hotell trots att vi nu är i högsäsongen och ta diskussionen med hotell chefen dagen därpå. Den diskussionen tog en stor del av dagen det visade sig nämligen att det låg tre hotell bredvid varandra. Dom tre hotellen ägdes av tre systrar. Min livserfarenhet eller om det möjligen kan vara fördomar besannades. Det var helt omöjligt att få klara korrekta besked om vilka rum vi bokat osv. Så efter flera timmars diskussion lämnade vi hotell Nefeli och systrarna och flyttade in på SURF HOTELL. Vi har lärt oss att ställa in airconditionen på 28 grader. Det tycker vi är svalt och skönt så nu sover vi bra igen. 2007-07-11 16:13 Lefkas, Grekland Friårets bästa dag Under tiden som Sussi och jag ägnade oss åt hotell trassel hyrde Joakim än egen vindsurfbräda som han skall ha under dom 9 dagar vi skall vara här. Simon hade ju med en egen. Så nu kunde dom äntligen segla ut tillsammans. Vinden på förmiddagarna är oftast svag och den stenhårda vinden som gjort Vasiliki världsberömt startar inte förrän på em. Så dom fick hela dan på sig att glida omkring, vid ett tillfälle räkna jag brädorna då var dom ca 50. När sen vinden brakade i gång sen eftermiddag var det ca 400 surfare som gav sig iväg ut. Jag vadade ut 100 m från stranden där stod jag i timmar och agerade rundningsmärke åt Joakim. Simon höll till ute på havet bland dom tuffa. Just den här dagen var det hastighetstävling så många av seglarna hade en GPS på armen som man dockar mot en dator när man kommit in. Farter kring 35 knop såg jag när jag tittade på datorn. När vi senare på kvällen sammanfattade dagen sa både Simon och Joakim att det varit den bästa dagen på hela Medelhavsäventyret. Joakim undrade t o m varför vi inte tillbringat hela friåret i Vasiliki. Vasiliki är vilt, jag har varit på racerbanor, skidbackar och på havet och sett platser och mött folk som varit vilda. Men Vasiliki tar priset. När fallvinden sätter igång på eftermiddagen är det bara att slå sig ner på stranden och betrakta. Vindsurfarna som är flera hundra gör volter, gippar och hoppar och det ser helt overkligt ut. Simon och Joakim saknar alltså inte förebilder när dom seglar på sina brädor flera timmar varje dag. En dag när vinden var som vildast gick personalen på Vildvind hotell ut med två hobiecat. En 16 och en tiger. Tigern slets snart i stycken fock, stor och tom gennakern som låg i säck revs i strimlor och båten fick bogseras in i den hårda vinden. 16 fotaren klarade sig bättre men även den fick en del blessyrer efter flera vurpor. En proffs fotograf har tagit bilderna på Simon han gilla tydligen Simon sätt att surfa för han tog 100 bilder på honom Så är livet i Vaseliki 15/7 jimmy En vild och lat underbar vecka i Vassiliki. Så var det då dags för semesterfinalen och den veckan som barnen så länge längtat efter. Jimmy och jag hade gruvat oss för att åka genom halva Grekland med all vår packning och till råga på allt även en vindsurfingbräda. Men nu löste sig allt väldigt smidigt. Eftersom vi inte fick båten såld kunde vi lämna en del utrustning kvar i båten och vi hade inte mer än 10 väskor och så gick det ju riktigt smidigt att resa med brädan. Tack vare att vi kom en dag tidigare hade systrarna på hotell Nefeli inte hunnit städa våra urskitiga och äckliga lägenheter…det var tur för då ville vi inte bo där utan hittade ett annat helt perfekt boende direkt på stranden …Surf Hotell …där vi bodde med våra vänner Göran, Charina, Erik och Lisa Åkesson. Gud så skönt det var att slippa bekymra sig för båten och allt som hör därtill som om ankaret sitter, vad det blir för väder och vind osv. Redan första dagen ordnade vi så att både Simon och Joakim hade varsin bräda som de kunde segla med precis när de ville. Vi hade ju med utrustning och behövde egentligen bara hyra en bräda till Joakim som hade eget segel. Så kom våra vänner och vi välkomnade dem en vacker kväll på allas våran fina balkong med utsikt över surfviken Vassiliki på ön Lefkas. Så roligt och härligt att vara tillsammans igen och denna gång inte så långt från där vi träffade första gången, nämligen i Parga några mil norr om Lefkas. Här levde vi lata och sportiga dagar tillsammans. ”Tysken” som vi kallade mannen som hade hotellet hade en enkel bar med frukostbuffé och enklare mat och öl. Det blev vår naturliga mötesplats tillsammans med gräsmattan utanför med solsängarna och även långa gemensamma hotellrumsfrukostar på ungdomarnas långbalkong ut mot vattnet. Centret Wildvind lite längre bort på stranden anordnade yoga en gång om dagen så dit gick både jag, Charina och Lisa i omgångar. Där hade de också himla goda icke grekisksmakande luncher som lockade ett och annat besök. En alldeles typisk dag: Jag går på yoga och möter upp de andra efter morgonbadet på en frukost på balkongen. Vi äter frukt och yoghurt, dricker juice och avslutar sedan med kaffe och samvaro ….så har klockan blivit ca 13. Då är det dags att vila lite. Vi går ner och uppsöker små skuggfläckar under små träd på gräsmattan framför hotellet och sträcker ut oss med en god bok. Jimmy som inte vill ha för stark vind på surfbrädan riggar på och sticker ut för en kombinerad bad och vindsurfingtur. Sedan är det dags för lite lunch antingen i skuggen på utebaren hos tysken på vårt hotell eller så gick vi ända bort till Wild vind ca 300 m. Så där vi tre-fyra tiden händer då det magiska som förvandlar Vassiliki till vindsurfparadiset nr 1 i Medelhavet. Först lite trevande men sedan med allt övertygande styrka startar vindarna falla ned för det branta berget i väster och når inom någon timme eller två 10-15 m/s. Nu sticker de hågade vildarna och hängivna surfarna ut. De åker fort, de åker överallt, de svänger och strandstartar, gippar och slår hoppar och voltar , trixar och fixar och vattnet i viken kokar av aktivitet, blod svett och tårar…glädje tårar tror jag det är mest över lyckliga stunder när allt stämmer på brädan. För strand och solbadarna kommer eftrmiddagsvinden med lite svalka och det går att ligga en stund till och läsa den goda boken. Men det bästa var kanske att få dricka en kopp frappe och sitta och kolla på alla konster som visades upp ute på vattnet. Alla vi gjorde individuellt och utan att jämföras med varandra otroliga framsteg på brädan under denna vecka. Simon tyckte att det var roligast att lära sig trick tror jag och Joakim blev en säker hårdvindssurfare. Sedan på den vanliga dagen …blev det kväll med dusch ev. siesta och fördrink på balkongen och sedan kom aptiten eller kanske hungern rent utav och här kommer kampen in…att hinna äta innan man blir för trött och inte orkar äta…i alla fall om man heter Joakim. Så avslutas en alldeles underbart vanlig dag i Vassiliki med en promenad hem mot hotellet längsta med den stilla vikens steniga strand och under stjärnornas höga valv. En ovanlig dag Vi hyrde bil tillslut. Jimmy fick bli osams med tre biluthyrare som försökte luras lite men sedan hade familjerna då var sin bil och vi hade då möjligheten att åka på utflykt till utsidan av Lefkas och den otroligt vackra och spektakulära stranden Porto Katsiki på sydvästra sidan av ön. Vi hade riggat för en kväll på stranden och solnedgång i havet och så blev det. Så himla mysigt att sitta där och blicka ut över det oändliga havet , se somliga modiga bada i stora vågor som rullade in med dunder och brus, dricka rosévin, äta vindruvor och sjunga franska sånger och delta i Joakims vadslagning om när solen skulle gå ner. Bilderna talar sitt eget tydliga språk. Kolla in dem. Vi avslutade veckan som vi började…med en mysig drink- och plockstund på vår gemensamma balkong och vi fick möjlighet att få gratulera Göran som fyllt jämnare än jämnt. Vi tackar familjen Åkesson för en underbar vecka tillsammans och alla våra läsare för att du/ ni så nyfiket läst om våra upplevelser i Medelhavet. Susanne
 
 
ILLSA
 
 
 
 
 
 
 
OC
E